några tankar

Har ine mkt att säga mer än att jag är nere i en svacka och har varit här ett jävla bra tag nu.
Börjar bli en aning irriterad på det. 
nekande efter nekande om och om igen.
 
Vet inte hur mkt jag pallar egentligen.
Hur svårt är de att få  krypa upp i någons famn för en kort stund och  få känna trygghet?
 
 
Fänglsad i mitt eget mörker.
Ingen kan ta sig in och  
hur mkt jag än sliter och river
så kommer jag själv inte ut
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0