Upp igen med nya tag!
Oj oj oj vet inte vars jag ska börja ärligt Oo är så mkt nu och är stressad upp över öronen.
Mindre än två veckor kvar innan Michelle gifter sig så dessa dagar är fullbokade med allt man kan tänka sig.
Idag är typ den dagen då jag kan tänka typ på allt annat utom bröllop, typ att handla de kan ju alltid vara en bra idé xD
Imorgon blir det att snygga till några tatueringar innan man far till psyk för att prata (vilket verkligen behövs när man pendlar mellan att vilja lägga in sig eller ge upp helt, glömma mediciner och är typ allmänt stressad över ALLT) och efter det blir det att hänga med moa för att fixa det mesta inför möhippan.
I stunder som denna är jag otroligt tacksam över att jag har så många vänner som orkar stå ut med mig när jag knapp orkar stå ut med mig själv. <3
Sen självklart Jonathan som är en klippa. trots att han har så mkt med skolan så kan han ta sig tiden att lyssna på mig eller bara hålla om mig när det stormar rejält i mitt huvud.
Jag tar en dag i taget.
Trots att depressionen är som starkast just nu och min problematik visar sig klarast än på flera år.
Men en dag i taget - jag kommer aldrig vara så djupt ner i mörkret som jag var för 4 år sedan. aldrig igen!
Ja du detta vart en konstig blandning av allt xD
Slänger in en bild sedan halloween i helgen innan allt spåra så kanske ni har något att skratta åt ;P
Dyng sexig som 80 tals brud ;)
Lev gott!
En tanke
Jag saknar dig så mycket!!!
Hatar mina drömmar och mediciner
Drömmar
Ännu en natt när jag vaknar av verkliga drömmar.
Jag vet inte om de är stressen över alla planer för min kompis möhippa och hjälp med hennes bröllop som får mig att drömma och minnas....
Eller om det är för att min saknad efter dig kommer i vågor? Hjärtklappning varje gång jag ser dig, men jag förmår mig inte att titta bort. Alldeles för sällan jag ser dig... Så måste härda ut så det inte blir så jobbigt nästa gång.
Jag saknar din hud under mina fingrar och ditt skratt som ekar i mina öron.
Jag är lycklig när jag ser hur bra du har det nu. Trots allt helvete jag drog dig igenom.
Förlåt för allt jag sa och förlåt för allt jag gjorde
Är du lycklig nu?
Dag efter dag, år efter år.
Balansgången som aldrig tar slut.
Tidigare gick jag balansgång mellan livet och döden.
Brydde mig varken om det ena eller det andra.
Men med tiden så byttes det ut.
Nu är det en balansgång mellan sjuk och frisk.
Är du lycklig nu?
Jag avundas dig som har familj och en gullig parten.
Livet som utstaplat.
Är du lycklig nu?
Är det såhär du vill att ditt liv ska vara? med partner, unge och drömmen om radhus/villa?
Kanske en söt vovve som skäller lite då och då?
Tjejkväll med vin och senaste skvallret hur du får bort babykilona?
Konstigt nog så avundas jag dig.
Är du lycklig nu?
Du som kan visa hela världen hur trasig du är.
med drog problem, sönderskurna armar och alkohol när helst det behagar?
Är du lycklig nu?
Du som inte behöver dölja hur dåligt du mår,
ingen rädsla vad folk ska tycka.
Jag avundas sig,
Du som verkligen kan skära dina armar sönder och samman, utan att dölja dem.
Låta världen se dig så som du ser dig själv, utan att försköna det.
Jag avundas dig,
som redan mår så fruktansvärt dåligt, att du inte bryr dig om det som kan hända..
Ibland finns det änglar <3
Det finns gånger då man märker hur bra man egentligen har det.
Och hur otroligt fina människor man har runt om kring sig.
En vän till mig sätter sig på bussen nu i eftermiddag,
för att ge mig lite kraft att försöka komma upp ur denna jävla svacka.
Betyder nå så grymt mkt för mig - att någon väljer att göra detta för mig...
Förstår dock inte varför någon vill ens göra det.
Med tanke på att när jag ser mig jälv i spegeln och reflekterar över mig som person,
är de ju fan ett under att jag har någon... oO
Nu ska jag stryka kläder för att hålla mig sysselsatt.
Ångest i en vecka
Paniken blir större och sedan mindre om vart annat från minut till minut.
Så fort man tror att de är över kommer det igen med full kraft.
Påsk ledigheten som hade tänk att vara en lung stund för att samla krafterna har snarare gjort slut på dem.
Känner mig tröttare än någonsing på grund av ångesten jag har haft i en vecka och den bara fortgår...
Jag vill fara ut å träffa människor men lika fort jag går utanför dörren så får jag panik...
Vart ju lagomt kul idag.
Hade tänkt att käka lunch med Danne och hade verkligen hoppats på att nu ...
Nu kanske det är bättre.
Men nej... vart bara illamående och vimmelkantig över alla människor.
Så de vart ingen lunch...
Försökte mig på att gå in på HM oxå men gick ut där ifrån lika snabbt.
Och just i det där ögonblicket när du tror att de verkligen inte kan bli värre så
*poff*
möter man en människa man absolut inte vill träffa i det tillståndet man är i...
Men som vanligt med min tur så gör jag ju det...
Vart hem fort som fan och försöka hålla tankar, kropp och känslor i styr genom att ha händerna fulla med saker att göra..
Har hållt på att städa lägenheten fram tills nu näst intill...
Gruvar mig som fan för att stänga av datorn...
Vet inte vilka tankar eller känslor som kommer bubbla upp denna natt..
Samma visa varje natt...
Allt går på högvarv innan man tillslut somnar av både psykisk och fysisk utmattning,
och under natten så drömmer man mardrömmar -.-
Jag hoppas att den här jävla perioden kan ta slut nån gång. Jag orkar inte!
På onsdag blir det att lägga sig under nålen igen - ny tatuering !
Om man har tur så kanske det känns lika ont som när man skadar sig själv.
Men att det faktiskt blir något snyggt av det. Istället för massa vita streck...
Låter helt sjukt det jag skriver insåg jag nyss oO
Men jag har inte skadat mig på ett jävla bra tag , vilket är ett under.
Så man får väl ha lite överseende hur jag resonerar just nu kring tatuering å smärta.
Om smärtan håller ångesten veck är jag bara väldigt nöjd.
Arbetsrehabilitering och livet flyter på
Nu var det ytterligare typ 100 år sedan man skrev här :P
Men men har haft fullt upp med massa grejer.
Bland annat med rehabiliteringen för arbete.
Vilket går super :D
Får mindre panikattacker nu vilket känns awesome!
Och om allt går enligt planerna så är jag troligtvis utbildad till lokalvårdare senast i februari 2016 ! ^^
Funderar även på att gå hotell lärling men får se hur mkt jag orkar plugga...
Veckan som kommer har mkt att bjuda på.
Bla besök hos nefertiti med Snooris, samt städning hos mamma.
Och på torsdag så blir det att jag och Jonathan drar på opera ^^
Ska väl även försöka hinna med att laga två par byxor till mig och en polare,
och även testa mig på att sy ett draperi till mina garderober i sovrummet.
Helgen har varit kanon bra den med.
Fredagen blev det att spontan dricka hos Jennie och Rickard.
De fick mig även att spela tv spel oO
Vlket jag inte har gjort sen jag vart typ... öhh, 10? :P
Om man inte räknar med Wii när jag var 17....
Lördagen vart de en hurtig promenad till Hannah för att fira hennes 19års dag :)
de vart då väldigt mkt te och hallon för mig den förmiddagen :P
Och senare där på kvällen umgick man mad Hannah, Michelle och Älgen
och vi dödade tid med charader och alkohol.
Senare på kvällen kom även Emil förbi och körde charader med oss ^^
Idag har man bara gjort nytto göra, vilket är städning och tvättning.
Konstigt nog å börar jag inte ledsna på städning.
Trots att jag arbetstränar med det.
Om jag inte städar där så gör jag de antingen hemma hos mig, hos kompisar eller hos mamma. :P
Jag är då märklig xD
I och för sig kom även Alexander förbi med en fluffboll vid namn Lala :)
Jätte söt vovve de där <3
Så nu har ni fått onödigt mkt uppdatering om mitt ointressanta liv :P
Kan iaf avsluta med att just nu känns livet riktigt bra, det går framåt på typ alla punkter :)
Fötterna på jorden
Uch jag har inte alls mått bra sedan jag fick mer vetskap om mitt hjärtfel.
Det resulterade i 4 dagar med extrem hög ångest....
Mycket beror väl på att det inte finns så mkt forskning på det,
eftersom att det är så pass ovanligt att ha just de defekterna jag har.
Sen just över att jag började tänka på vad i helvete jag egentligen gjort med mitt liv.
Jag menar jag har kämpat för min överlevnad sedan barnsben med mitt hjärtfel.
Sen för bara snart tre år sedan gick jag balansgång och lekte med livet så att jag nästan dog.
Bara för att min psyke var åt helvete.
De är som så skratt retande på något sätt. -.-
Men efter en helg i Vilhelmina med Moa så började ångesen avta,
så det känns otroligt skönt att man är på benen igen :)
Vart lite fest under fredagen och fotade på lördagen ^^
Moa är verkligen en gudinna på att fota.
Kollade på bilderna och vart så förvånad över attt jag såg snygg ut oO
Trodde verkligen inte att jag kunde se så bra ut på bild! :O
Senare på lördagskvällen vart det ost och kex kväll med lite vin,
medans vi tittade på Pinsessan och grodan hemma hos hennes mamma :)
En av bilderna Moa tog ^^
Och en annan bild ^^
_________________________________________________________________
Insåg att på söndag fyller min lillebror 20! oO
Helvete vad tiden går snabbt.
När jag fyllde 20 så bodde jag med Emil och Tonia, vilket kändes som igår.
Men om bara några månader har jag bott här i min lägenhet i 2 år oO
Imorgon blir de att ha folk på middag.
3-rätters
Förrätten
Sallad med stekt kyckling
Varmrätten
Rökt renbog med pommes och en kantarell sås
samt med kokt brysselkol serveras med rött alkoholfritt vin
Efterrätten
Yoghurt med bär
Tror det kommer bli en trevlig kväll imorgon med mkt skratt :D
Kram på folket ;)
Hjärtfel - Enkammarhjärta
Efter att jag bokade in tid för tatuering av mitt hjärtfel,
vart jag ju även lite smått eller väldigt nyfiken på vad min åkomma är och innebär, samt prognosen för överlevnad.
Insåg dock inte allt de var så jävla mkt text att läsa samt att förstå ;P oO
Upptäckte att jag inte har ett hjärtfel utan TRE stycken, och samlingsnamnet för dem är just enkammarhjärta.
Prognosen för överlevnad av mitt hjärtfel finns inte att hitta idag eftersom den är så pass ovanlig,
och den äldsta generationen är i den åldern som jag är i.
Ett liknande hjärtfel som jag har, hade prognosen;
60% överlevnad till 1 års ålder.
65% överlevad till 10 års ålder.
16% överlevad till 30 års ålder.
Så jag vet inte om jag ska vara orolig eller lycklig när man ser den procenten på papper :S
Det som dock är tryggt att veta är att andelen vuxna med hjärtfel sedan födseln ökar i landet.
Har iaf kommit fram till varför jag inte har läst om mitt hjärtfel.
Först å främst finns det inte mkt information om den.
Samt att de som finns är otroligt deprimerande att läsa.
Är ju fan förvånad över att jag har överlevt oO
Det jag har lärt mig idag är att hypoplastisk vänsterkammare är vanligare än den jag har vilket är hypoplastisk högerkammare (tricuspidalisatresi)
De andra är att jag har en pulmonalisstenos i botten.
Vilket de korrigerade med en Total cavopulmonell anastomos, (TCPC).
Vilket i sin tur innebär att jag inte har en lungpulsåder.
Sen har jag även en ventrikulär septumdeftekt, VSD. Vilket i sin tur innebär att de läcker mellan höger och vänster förmak... Typ, om jag tolkade det där rätt.
Så jaaa... Just nu fattar jag noll.
Så det kommer att blir så att jag kommer köpa en fucking kariologi bok och alla dess termer,
för att jag faktiskt ska kunna fatta vad jag läser och lite mer om vad jag har för defekt.
Kontentan av det hela är iaf att det är ett under att jag lever.
December 2014
Nu har även detta år börjat leda mot sitt slut.
Nu när det är minde än en månad kvar innan de blir 2015,
så böjar man reflektera övr saker som hänt under det gångna året.
Vissa sticker ut mer än andra.
Det som har gjort mest inverkan på mig och de jag minns lite extra tydligt
är bla;
När jag bråkade med min sambos lillebrors dåvarande brud.
Min inneboende flyttade ut till sin egen lägenhet i maj.
Pojken som jag umgicks mkt med i Skellefteå vart min sambo
Lillebrorsan blev pappa (vilket får mig å känna mig äckligt jävla gammal ;P )
Köpte en ny stor awesome säng och en lika underbar soffa
Klädde ut mig till trollkarl på halloween, med skägg å hela köret (fett nice :D )
Börjat på ny medicin och ökat den nya medicinen
Fått kontakt med en väldigt kär vän igen, som även är mitt ex.
Insett att jag inte längre kan färga håret svart pga allergi, så böjar gå tillbaka till blont.
Det är väl de grjererna som har haft mest inverkan på mig detta år, både bra som dåligt.
Men även om vissa saker har varit mer jobbiga än andra,
så skulle jag inte vilja ha upplevt dem på något annat sätt. :)
The Gayness In Sweden -.-
vad fan ska jag göra?
jag är så äckligt jävla less!
fuck this shit -.-
Ny Medicin
Vändningar
Flera gånger i livet kommer vi till olika vändningar.
Vissa bra och andra dåliga.
De är väl de som är så fantastikst med det, att man blir förvånad varje gång...
Under den senaste tiden har jag hittat lycka på den plat jag aldrig trodde jag skulle hitta den.
Känslan av att vara saknad och älskad.
Så som jag känt för personer.
Jag har aldrig riktigt kunnat tro på det eller ens känna så på samma sätt som jag gör nu.
De känns äkta.
Kaske för jag mått för dåligt för att ens våga känna efter förut
eller just för att personerna i fråga kanske aldrig ha menat det.
Det börjar gå bättre just nu.
Visst har jag mina svackor och så men jag kan hantera dem på ett annat sätt.
Inte alla, men många.
Har ingen aning om dehar att göra med umgänget jag har nu eller om de är medicinerna som gör sitt.
Kanske en del av båda.
Hur som haver så känns de bra.
Även om min rädsla för blackout finns där i bakhuvudet hela tiden.
- jag är inte van vid attvara såhär tillfreds såhär lång tid -
De är väl bara en tidsfråga innan jag gör ett snesteg igen.
Har den känslan i magen >.<
Jag orkar inte fundera på det för mycket såhär sent inpå natten.
Blir aldrig bra för min del..
Nu ska jag njuta av en kopp te och härligt sällskap,
som ramlar innan för dörren vilken minut som helst.
Jonathan :)
Kram på folket <3
"Sen... Sen är bra"
Ångest
satan
Sinnes stämning - lycka och frihet
Shit asså!
Känns verkligen som om svackan börar att avta mer och mer.
Konstigt ändå, för några år sedan mådde jag verkligen skit på hösten mot vintern.
Nu känner jag bara avslappning och lycka.
Krypa upp med ett glas vin i soffan eller en kopp te, levande ljus och fantastiska vänner runt omkring mig.
Jag känner verkligen att just nu är jag HÄR och jag hör hemma :)
Dagen före min födelsedag var helt fantastisk på eftermiddagen.
Max, Michelle, Chris och Jonathan var här :)
Underbara vänner som jag älskar så otroligt mycket.
Speciellt Jonathan. En männiksa jag känt sedan jag var 16 år.
Vi insåg att vi inte har setts sedan jag bodde i Skellefteå. xD
Men trost dessa 3 år som gått så känns de som att de har gått en vecka sedan vi umgicks sen sist.
Så vi lagade fin middag, ungsstekt fläskfilé med klyftpotatis och beasås ^^
Och helvete vad vi garvade igenom den middagen xD
Sedan blev de lite vin för att fira mina sista timmar som 20 åring.
och vi avslutade med en kladdkaka som Michelle och Max hade bakat. :)
Max Michelle Chris och Jonathan
Morgonen var helt faktasktisk på min födelsedag.
Vaknade först upp där halv 10 för att skciak iväg Jonathan med bussen och sedan gick jag å sov igen.
kl 1 höll Max och Michelle på att skrämma skiten ur mig.
De väckte mig med en födelsedags sång och frukost på sängen <3
(något jag har önskatmig sedan barnsben xD )
Danne kom med tårta och present till mig
och mamma gratta mig genom telefonen ^^
Där kring halv 3 så skulle jag gå och duscha för att sedan dra in till stan för att träffa Nikke för en fika
(som senare vart middag)
och undertiden jag stod där inne så kom 5 pers till mig för att gratulera mig. oO
jag var verkligen stum över den överraskningen.
Trodde jag inte gav sådant stort intryck på folk att de faktiskt kommer hem till mig för att gratta mig.
har verkligen hittat hem <3
Efter middagen så hämta Rickard mig i sin fin fina bil och körde runt lite,
innan vi for till mig för att käka tårta med Älgen, Max och Michelle.
Jag är lycklig just nu.
På lördag taggar jag 21 års fest med underbara vänner, fylla och musik.
Puss på folket <3
blöh!
