karusell i mitt eget huvud
Har inte skrivit så mycket på senaste.
För det första är de för att jag har haft fullt upp med att leva hela sommaren fullt u,t
ist för att sitta fast vi den dator.
De andra är för att jag har tappat flytet med att skriva.
Allt jag skriver blir fel, kommer inte ur rätt.
Vilket de förvisso inte gör nu heller.
MEN eftersom att jag inte kan spela in videor nu eftersom Danne sover så försöker jag skriva.
Under tiden jag varit lite off från bloggandet har jag insett en sak..
Som är så otroligt skamligt jag jag inte kan beskriva med ord.
Varför i helvete är folk så jävla elaka med varann?
Jag menar klanka ner på folk beteende är en sak... Men utseende?!
WTF? Visst att man kan tycka dvs saker om folk, fine.
Men kasta de rakt i ansiktet på dem?
Ett betteende kan man ända på men utseendet? (visst med nog mkt pengar)
Och är de en sak som jag lärt mig är
- om du hör en sak nog ofta så tror man på det till slut -
Jag har haft folk som jag brytt mig om otroligt jävla mkt,
och dessa personer har fått veta MINA brister som jag ser på mig.
Att de sedan slänger i ansiktet på mig att de inte duger osv.. De tar.
OCH
Under tiden jag inte varit här. Har jag haft mina toppar och dalar.
Under tiden jag var i min svacka vart jag även sårad.
Att bryta alla ben i kroppen hade känts mindre - tro mig.
Under den tiden valde jag en handling med flit.
Korkad handling för visso - ja
Men jag fick de resultat jag var ute efter.
De var jag som kastade sten i mitt eget glashus.
De är fullt med sprickor i det.
En liten stöt till kommer de rasa.
Fick och får ta konikvenserna av det de vet jag om.
1 chans kvar på mindre än en vecka innan jag blir inlåst.
Och nu vart jag helt plötsligt förbannad oO
På vad och hur kan jag faktiskt sätta fingret på.
Det är sånna där små saker som faktiskt tar mer än de större.
Jag är arg,ledsen och sårad på samma gång.
Samtidigt som jag tycker att de är så patetiskt så de inte finns.
Jag är kluven i mina känslor och handlingar.
jag vet vad jag vill.
Och accepterar de jag inte kan få.
Bortsett rån känslo drama i mitt eget huvud.
Så är jag livrädd.
Ett test som jag inte vågar ta.
På grund av resultatet jag kan få av det.
Antingen positivt eller negativt.
Oavsett vad det blir är jag rädd.
Psyk imorgon
Psyk på tisdag
Mitt liv gick just från toppen till botten till under ytan någonstans långt där nere.
Av mina handlingar
som jag på inga omständigheter ångrar.
Du ville - Du fick
Kommentarer
Trackback
