Splittrad

En känsla har satt sig i mig.
En känsla som jag är mycket bekant med.
En känsla av saknad, saknaden av en sedan länge förlorad vän.
Minnen spelas upp att lycka och sorg.
Saker jag aldrig trodde jag skulle sakna saknar jag nu.

Denna längtan av att spendera tid med dig.
Så som vi burkade göra.
Skratta åt ingenting.
Se en lycka tändas i dina ögon, höra hur vi skrattade.
När jag kände mig som någon för dig, när jag var någon för dig.

De kommer dagar då saknaden inte är lika stor..
Men just idag är den så stor att de gör ont.
Väldigt ont.

Önskar att vi ses igen, och då att vi  känner igen varandra ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0