Flugskalle

Nu börjar de bli jobbigt.
Riktigt jävla jobbigt.
Ångesten kommer allt oftare och med större styrka varje gång.
Vet inte vad jag ska göra.
Är helt hjälplös, jag skulle kunna lägga in mig.. Men vad ger det?
Får hoppas att resan till uppsala och min praktik kan hjälpa mig på fötter igen.

Vännen har då  ringt denna vacka.
Vart jätte förvånad att han ringde.
Började skaka och vart jätte glad.
Jag vart godkänd! :D
Ovch han hade inte glömt mig.

Fast än jag har mian lyckostunder,
så verkade som att de är för lite,
för att de ska kunna tränga bort mina ensamhets känslor och panik attacker.
Känns så jäval fittit allt ihopa.

Igår grät jag i 2 timmar.
Dock hade jag ju i och för sig något att gråta över.
Men ångesten som sedan kom över mig var ju något annat...
Självska jävel!



Puss <3