oO
En timmes sömn denna natt.
Sen blev de å fara till psyk, dricka kaffe och prata.
For in till stan senare under dagen.
Träffade Tim och satt å chilla med honom på donken när han skulle käka lunch.
När han skulle fara hem med bussen var jag gullig å följde med honom dit...
Och plötsligt det jag DIG... Har inte sett dig på snart ett år, och ändå så satt du där på trappan, nära men ändå så lägt borta. Du är lika vacker som då. Minnena kom emot mig som en shock. Ditt leende, dina ögon, din röst ALLT. Såren rivs upp igen. De du och jag hade, och de vi inte hade. Jag kan inte släppa dig. Nej de är sant jag kan inte det. Vi hade så jävla kul förra sommaren och sen sa du bara upp kontakten med mig plötsligt. och bad att jag aldrig skulle höra av mig igen. De är en lögn om jag säger att jag klara det. Det vet du att jag inte gör. Du vet hur jag är... Jag pallar inte att nån säger nått sådant på sms. Jag begär inte att du ska va min vän. Men låt oss prata en sista gång så jag kan knyta ihop säcken. DÅ först kan jag låta dig vara ifred.
De går inte en dag utan att jag tänker på dig. Jag saknar dig så fruktanskvärt mkt mea. så jävla mkt att ingen kommer någonsin förstå. Jag är glad att se dig lycklig samtidigt som jag själv går i tusen bitar. De är bra att du klarar dig att du lever och mår rellativt bra. Men jag saknar dig bara så sjukt mkt. Aldrig någonsin kommer de hål du lämnade efter dig att försvinna.
Önskar bara att du kunde säga hej.
Till nått annat.
jag har funderat och det blir nej.
tänker inte vill inte och de är av principsak.
Kram på folket ♥
